Sip gjort
Jag var livrädd inför mötet vad de skulle säga och inte säga. Jag skrev till en arbetskamrat att jag inte vill få bekräftat att jag inte har så mycket kvar att komma med. Men, mötet blev av, ändå vara knappt inga läkare där, det var fyra läkare som
var borta så att det varit stort sett bara sjuksköterskor och undersköterskor och de kan inte göra någonting. Men iallafall
Egentligen kan man inte göra så mycket mer med mig än att symtom lindra. Den läkaren som jag var Med sa att det var korrekt att man inte kan göra så mycket mer och att inte kirurgen kommer göra mer. Det här emot så ska jag eventuellt få ett larm
hemma och på något sätt så ska väl jag kunna få insatser men det där tvivlar jag på
Jag vill gråta. Jag vill att kirurgen ska ha massor att göra, många operationer och göra mångapt mirakel att utföra. Inte bara att det var korrekt av dem att lämna över när det inte finns mer att göra.
Jag hittat en del starkare grejer Och just nu tackar jag för mig
Jag hittat en del starkare grejer Och just nu tackar jag för mig